Laboration med bakterier för att öka förståelsen för mikroorganismer/bakterier och begrepp som probiotika, sjukdomsalstrande bakterier och toxiner. Fokus läggs på diagnostisering.

Nyckelord: biologi, biokemi, identifiera bakteriekolonier från en odlingsplatta.

gymnasiet Biologi A, B Nk A, B
2.5h
18
Franklin

Kunskap om mikroorganismer med speciell hänsyn till bakterier; dess samspel med sin omgivning och med människan. Känna till begrepp som eukaryot, prokaryot, infektion och antibiotika. Känna till bakteriecellens uppbyggnad och funktion. Eleverna bör ha viss labbvana.

Vi diskuterar vanliga bakterier som förekommer i vår omgivning. Vi tar upp begrepp som humanpatogen, antibiotikaresistent och ett möjligt samband dem emellan.

Elever tar prov från föremål i deras omgivning och odlar fram bakterier. Vi tittar på bakterier i faskontrastmikroskop, bestämmer form och rörlighet. Eleverna utför enzymatiska tester och Gram-färgning. Vi identifierar bakterien, diskuterar fynden, vilka sjukdomar de kan ge upphov till, och hur man kan undvika dessa.

Laboration om djurcellen för att öka förståelsen om hur den fungerar och vilka varianter som finns.

Nyckelord: biologi, cellbiologi/anatomi, mikroskopering

Målgrupp: grundskolan åk 7-9
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Franklin, Meitner, Curie, Kovalevsky, Cleve, Lasergrottan

Förkunskaper: viss labbvana är fördelaktigt samt känna till uttryck som organell.

Teori: genomgång av cellen i perspektiv mot kroppen som helhet med vävnader och organ. Organeller, den centrala dogmen, mitos, och andra cellfunktioner/stukturer gås igenom.

Laboration: Mikroskopering av egna kindceller som infärgas samt undersökning av färdiga preparat som eleverna får beskriva.

Mätning av centripetalacceleration med hjälp av rotationsapparat.

Nyckelord: mekanik, centralrörelse

Målgrupp: gymnasiet Fy B
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Cleve, Curie, Kovalevsky, Franklin

Förkunskaper: Eleverna ska kunna lösa jämviktsproblem och beräkna tyngdkraft på massor.

Teori: Vi diskuterar rotationsrörelse. Vi diskuterar även skillnaden mellan centripetalkraft och centifugalkraft.

Laboration: Laboration med centralrörelse med rotationsapparat. I den här labben studerar vi formeln för centripetalkraft och verifierar/upptäcker den experimentellt. Vi mäter krafterna som råder på en kropp som rör sig i en cirkulär bana och jämför resultaten med värden beräknade från formeln för centripetalkraft, alt. låter vi eleverna empiriskt upptäcka formeln. Eleven får utföra alla delar av experimentet själv och fundera över noggrannhet och felkällor.

Övrigt: Kombineras med fördel med laborationen Jupiters massa.

Eleverna får lära sig hur vårt doftsinne fungerar och molekylstrukturer och interaktioner behandlas på lämplig nivå. Vidare kopplas detta till uppbyggnaden av parfymer och eleverna får chansen att komponera sin alldeles egna parfym. Exempel på kommunikation inom djur- och växtriket via dofter/feromoner tas också upp.

Nyckelord: kemi, biokemi, ekologisk kemi, molekylinteraktioner, parfymer

Målgrupp: grundskola
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: upp till 30
Möjliga lokaler: Franklin, Meitner, Curie, Kovalevsky, Cleve samt Naturens Hus för lägre åldrar

Förkunskaper: Inga förkunskaper är nödvändiga men grundläggande kunskaper om molekylstrukturer är en fördel.

Teori: Genomgång av de biokemiska processerna bakom doftsinnet. Doftmolekylers egenskaper diskuteras. Parfymers uppbyggnad och konstruktion behandlas. Kemisk kommunikation via doft och feromoner exemplifieras.

Laboration: Dofter av olika ämnen upplevs, diskuteras och kopplas till molekylernas strukturer. Eleverna får avslutningsvis använda sina doftämnen för att komponera en egen parfym.

Eleverna får lära sig hur vårt doftsinne fungerar och molekylstrukturer och interaktioner behandlas på lämplig nivå. Vidare kopplas detta till uppbyggnaden av parfymer och eleverna får chansen att komponera sin alldeles egna parfym. Exempel på kommunikation inom djur- och växtriket via dofter/feromoner tas också upp.

Nyckelord: kemi, biokemi, ekologisk kemi, molekylinteraktioner, parfymer

Målgrupp: gymnasiet Nk A, B, Ke A, B
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: upp till 30
Möjliga lokaler: Franklin, Meitner, Curie, Kovalevsky, Cleve

Förkunskaper: fördelaktigt med grundläggande kunskaper om molekylstrukturer och intermolekylära krafter.

Teori: Mer avancerad genomgång av de biokemiska processerna bakom doftsinnet. Vissa kopplingar och genomgångar av funktionella grupper och intermolekylära krafter. Parfymers uppbyggnad och konstruktion behandlas. Kemisk kommunikation via doft och feromoner exemplifieras.

Laboration: Dofter av olika ämnen upplevs, diskuteras och kopplas till molekylernas strukturer. Eleverna får avslutningsvis använda sina doftämnen för att komponera en egen parfym.

Vi utgår från frågan; vad är partiklar, kan de bete sig som vågor? Vi tittar på interferensmönster från elektroner.

Nyckelord: modern fysik

Målgrupp: gymnasiet Fy B
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, (Cleve, Curie, Kovalevsky, Franklin)

Förkunskaper: Bekantskap med vågrörelselära, interferens gitterformeln. Elektriska fält, acceleration av elektroner.

Teori: Vi utgår ifrån att eftersom ljus som är en vågrörelse kan beskrivas som partiklar så kanske det omvända gäller; dvs att partiklar, ex elektroner kan beskrivas som en vågrörelse. Vi tar fram de Broglies formel genom analogin med ljusets beskrivning som vågrörelse och fotoner.

Laboration: Hypotesen ovan testas genom att en elektronstråle passerar en kolfolie och sedan projiceras mot en fluorescerande skärm. De små avstånden mellan kolets atomer fungerar som ett gitter och elektronstrålen bildar ett interferensmönster. Med hjälp av detta kan vi beräkna elektronens våglängd på två olika sätt, dels med hjälp av gitterformeln, dels med hjälp av de Broglies formel.

Övrigt: Kombineras med fördel med laborationen Plancks konstant.

Träden har genom tiderna haft stor betydelse för oss både på till vardag och fest. Även i många av våra efternamn gömmer sig olika träd.

Nyckelord: etnobotanik

Målgrupp: grundskola åk F-3
Tid: 1 tim, maj-sep
Gruppstorlek: helklass
Möjliga lokaler: Naturens Hus i Bergianska trädgården

Förkunskaper: Besöket kan göras som en introduktion till att arbeta med träd, men också som en avslutning eller fördjupning, meddelas vid bokning.

Teori: Vi berättar om de olika trädens historia och hur man lättast känner igen olika trädarter. Vi talar även om hur träden har använts av oss människor i historien.

Laboration: Vi lär oss känna igen våra vanligaste träd med hjälp av alla våra sinnen. Eleverna får pressa ett blad från ”sitt träd” att ta med hem och som avslutning tittar vi närmare på några av träden och berättar om dem.

Samlingsplats: Naturens Hus

Övrigt: Aktiviteten är utomhus så det är viktigt att tänka på att klä sig rätt.

Undersök och jämför olika energiomvandlingar. Kör olika ångmaskiner. Generera egen ström och undersök elektriska kretsar.

Nyckelord: energi, miljö

Målgrupp: grundskolan åk 6-9
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 32
Möjliga lokaler: Cleve, Kovalevsky, (Meitner, Curie, Franklin)

Förkunskaper: Eleven ska ha kunskap om energiomvandlingar, och bör vara bekant med enklare elektriska kopplingar.

Teori: Vi studerar olika kedjor av energiomvandlingar och diskuterar energikällor, energibärare och energianvändning. Vi tittar på framdrivning av fordon och vilka metoder som är effektiva. Vi diskuterar energiförluster och evighetsmaskiner.

Laboration: Eleverna provar på att köra ångmaskiner. Eleverna får konstruera en egen 'energikedja' med så många energiomvandlingar som möjligt.

Undersök och jämför olika energiomvandlingar. Kör olika ångmaskiner. Generera egen ström och undersök elektriska kretsar.

Nyckelord: energi, miljö

Målgrupp: gymnasiet Fy A, Nk A,B
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 32
Möjliga lokaler: Cleve, Kovalevsky, (Meitner, Curie, Franklin)

Förkunskaper: Eleven ska ha kunskap om energiomvandlingar, och känna till begreppen arbete, effekt och verkningsgrad. Eleven bör vara bekant med enklare elektriska kopplingar.

Teori: Vi studerar olika kedjor av energiomvandlingar och diskuterar energikällor, energibärare och energianvändning. Vi tittar på framdrivning av fordon och vilka metoder som är effektiva. Vi diskuterar energiförluster och evighetsmaskiner.

Laboration: Eleverna provar på att köra ångmaskiner. Eleverna får konstruera en egen 'energikedja' med så många energiomvandlingar som möjligt. Vi demonstrerar solceller och en Stirlingmotor.

Använd riktiga mätdata tagna med ett stort teleskop.
Hur kan vi hitta planeter kring andra stjärnor än vår sol – så kallade exoplaneter? Vi letar exoplaneter utifrån verkliga astronomiska observationer. Vi analyserar observerade stjärnspektra och studerar stjärnors rörelse och massa med hjälp av dopplereffekten.

Nyckelord: astronomi

Målgrupp: Gymnasiet Fysik B, Nk B
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Franklin, (Cleve, Curie, Kovalevsky) ( Datorer med ExoDo installerat krävs)

Använd riktiga teleskopbilder tagna med ett rymdteleskop.
Hur kan vi hitta planeter kring andra stjärnor än vår sol – så kallade exoplaneter? Vi letar exoplaneter utifrån verkliga astronomiska observationer tagna med rymdteleskopet Spitzer. Vi analyserar bilder och mäter hur ljusstyrkan varierar och letar efter en förmörkelse från en planet.

Nyckelord: astronomi

Målgrupp: Gymnasiet
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Franklin, (Cleve, Curie, Kovalevsky) ( Datorer med ExoDo installerat krävs)

Använd riktiga teleskopbilder tagna med ett rymdteleskop.
Hur kan vi hitta planeter kring andra stjärnor än vår sol – så kallade exoplaneter? Vi letar exoplaneter utifrån verkliga astronomiska observationer tagna med rymdteleskopet Spitzer. Vi analyserar bilder och mäter hur ljusstyrkan varierar och letar efter en förmörkelse från en planet.

Nyckelord: astronomi

Målgrupp: grundskolan åk 8-9
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Franklin, (Cleve, Curie, Kovalevsky) ( Datorer med ExoDo installerat krävs)

Laboration handlar om den fotoelektriska effekten och den tolkning av den som gav Einstein nobelpriset 1921. Vi berör frågan; vad är ljus, är det partiklar?

Nyckelord: modern fysik

Målgrupp: gymnasiet Fy B
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Cleve, Curie, Kovalevsky, Franklin

Förkunskaper: Kännedom om elektriska fält, rörelseenergi.

Teori: Vi diskuterar två hypoteser om ljuset och ser hur vi kan testa dem i praktiken. Efter att i ett experiment falsifiera den ena hypotesen, så diskuterar vi hur vi kan mäta energin hos fotoner med hjälp av fotoelektrisk effekt. Därmed kan vi uppmäta Plancks konstant.

Laboration: Eleverna utför två experiment. I det första undersöks om energin hos elektroner utslagna från en UV-belyst metallyta beror på UV-ljusets intensitet. Med en kvicksilverlampa, ett filter och en fotodiod kopplad till en dator testas hypotesen. Därefter diskuteras resultaten gemensamt och en ny teori presenteras: elektronernas energi beror på ljusets färg, eller frekvens. Detta testas med samma uppställning, med kvicksilverljusets olika färger. Genom att mäta stoppspänningen över fotodioden för olika färger kan Plancks konstant beräknas. Resultatet diskuteras och en gemensam slutsats tas fram. Laborationen är bra för att förklara ljusets partikelnatur, den ger en inblick i kvantmekaniken och låter eleverna öva sig i laborerande på ett mycket bra sätt.

Övrigt: Kan med fördel kombineras med laborationen elektrondiffraktion.

Vi gör två klassiska experiment där vi testar hypotesen att energitillstånden i atomer är kvantiserade.

Nyckelord: modern fysik

Målgrupp: gymnasiet Fy B
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Meitner, Cleve, Curie, Kovalevsky, Franklin

Förkunskaper: Eleven ska vara bekant med Bohrs atommodell excitation av atomer, samt ha kännedom om elektriska fält, rörelseenergi och energienheten eV.

Teori: Vi diskuterar Bohrs atommodell och hur hypotesen att energinivåerna är kvantiserade kan testas.

Laboration: Eleverna utför ett experiment som är en förenklad version av det som James Franck och Gustav Hertz utförde år 1914 och som sedan ledde till att de erhöll Nobelpriset i fysik 1925.

Experimentuppställningen består av ett rör fyllt med neongas. Elektroner accelereras genom gasen och strömmen genom röret mäts. Genom att variera accelerationsspänningen och mäta strömmen genom röret kan eleverna bestämma energiskillnaden mellan nivåer i neonatomen.
Eleverna studerar vätets Balmerserie i ett emissionsspektrum med CCD-spektrometer, Rydbergs konstant bestäms eventuellt.

Övrigt: Laborationen passar bra att kombinera med laborationen Plancks konstant eller Elektrondiffraktion.

Hur gör man glas, CD -skivor och läppstift.? Vi funderar över hur olika produkter tillverkas, vilka råvaror som används och hur dessa kan komma in i kretsloppet genom återanvändning eller återvinning.

Nyckelord: miljö och kretsloppstänkande

Målgrupp: grundskola åk 1-3
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: helklass
Möjliga lokaler: Naturens Hus i Bergianska trädgården

Förkunskaper: Inga

Teori: Vi går igenom begrepp som råvara, produkt samt förnyelsebar eller icke förnyelsebar, Vi går även igenom hur man kan minska resursanvändningen genom att recirkulera våra olika varor.

Laboration: Vi funderar gruppvis över några olika produkter som vi omger oss med i vår vardag och försöker komma på vilken råvara som behövs för att tillverka dem. Vi talar även om vad vi gör med dessa olika produkter när vi inte längre vill ha dem. Vi avslutar med ett kretslopp från råvara till produkt och via returinsamlingen åter in i fabriken för att kunna tillverka nya varor och konstaterar att det då går åt mindre av den ursprungliga råvaran.

Samlingsplats: Naturens Hus

Färgläggning

Målgrupp: grundskolan år 8-9
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Kovalevsky, Curie, Cleve, Meitner, Franklin

Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Teori: Problemlösning

Laboration: .

Färgläggning

Målgrupp: gymnasiet
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Kovalevsky, Curie, Cleve, Meitner, Franklin

Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Teori: Problemlösning

Laboration: .

Laboration där olika mutationer hos bananflugor studeras. Eleverna får lära sig viktiga genetiska begrepp samt hur man gör korsningsscheman.

Nyckelord: biologi, genetik, ärftlighet, korsningsscheman

Målgrupp: grundskola åk 7-9
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Franklin, Meitner, Curie, Kovalevsky, Cleve

Förkunskaper: fördelaktigt med grundläggande kunskap om genetik.

Teori: genomgång om genetiken och dess begrepp, mutationer och bananflugor.

Laboration: Bananflugor av olika stammar undersöks i lupp. Eleverna får göra uppgifter och korsningsscheman.

Laboration där olika mutationer hos bananflugor studeras. Eleverna får lära sig viktiga genetiska begrepp samt hur man gör korsningsscheman.

Nyckelord: biologi, genetik, ärftlighet, korsningsscheman

Målgrupp: gymnasiet Biologi Nk A
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Franklin, Meitner, Curie, Kovalevsky, Cleve

Förkunskaper: fördelaktigt med grundläggande kunskap om genetik.

Teori: genomgång Teori: genomgång om genetiken och dess begrepp på högre nivå (t.ex. autosomalt recessiv m.m.), mutationer och bananflugor.

Laboration: Bananflugor av olika stammar undersöks i lupp. Eleverna får göra uppgifter och korsningsscheman.