|
|
|
|
|
|
|
Våra aktiviteter är till för dig och dina elever. Hos oss gör ni riktiga experiment med samma typ av utrustning som används på många forskningslabb. Vi har en massa olika laborationer och exkursioner inom biologi, fysik, kemi, matematik och snart även teknik. Så sätt igång! Det är bara att välja och vraka.Skroll-listerna till höger kan du använda för att göra filtrering av ämne och årskurs.
Färgkoder för ämnena:
För att läsa mer om aktiviteterna klickar du på rubrikerna i färgfälten nedan.
När du vet vad som passar så e-postar du eller ringer oss för att göra en bokning.
Läs mer om hur du gör en bokning >>
För att hitta några lämpliga tider som passar er titta i vår bokningskalender >>
[ Skriv ut ]
[ Sänd via e-post ]
Eleverna får lära sig hur vårt doftsinne fungerar och molekylstrukturer och interaktioner behandlas på lämplig nivå. Vidare kopplas detta till uppbyggnaden av parfymer och eleverna får chansen att komponera sin alldeles egna parfym. Exempel på kommunikation inom djur- och växtriket via dofter/feromoner tas också upp.
Nyckelord: kemi, biokemi, ekologisk kemi, molekylinteraktioner, parfymer
Målgrupp: grundskola
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: upp till 30
Möjliga lokaler: Franklin, Meitner, Curie, Kovalevsky, Cleve samt Naturens Hus för lägre åldrar
Förkunskaper: Inga förkunskaper är nödvändiga men grundläggande kunskaper om molekylstrukturer är en fördel.
Teori: Genomgång av de biokemiska processerna bakom doftsinnet. Doftmolekylers egenskaper diskuteras. Parfymers uppbyggnad och konstruktion behandlas. Kemisk kommunikation via doft och feromoner exemplifieras.
Laboration: Dofter av olika ämnen upplevs, diskuteras och kopplas till molekylernas strukturer. Eleverna får avslutningsvis använda sina doftämnen för att komponera en egen parfym.
[ Skriv ut ]
[ Sänd via e-post ]
Eleverna får lära sig hur vårt doftsinne fungerar och molekylstrukturer och interaktioner behandlas på lämplig nivå. Vidare kopplas detta till uppbyggnaden av parfymer och eleverna får chansen att komponera sin alldeles egna parfym. Exempel på kommunikation inom djur- och växtriket via dofter/feromoner tas också upp.
Nyckelord: kemi, biokemi, ekologisk kemi, molekylinteraktioner, parfymer
Målgrupp: gymnasiet Nk A, B, Ke A, B
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: upp till 30
Möjliga lokaler: Franklin, Meitner, Curie, Kovalevsky, Cleve
Förkunskaper: fördelaktigt med grundläggande kunskaper om molekylstrukturer och intermolekylära krafter.
Teori: Mer avancerad genomgång av de biokemiska processerna bakom doftsinnet. Vissa kopplingar och genomgångar av funktionella grupper och intermolekylära krafter. Parfymers uppbyggnad och konstruktion behandlas. Kemisk kommunikation via doft och feromoner exemplifieras.
Laboration: Dofter av olika ämnen upplevs, diskuteras och kopplas till molekylernas strukturer. Eleverna får avslutningsvis använda sina doftämnen för att komponera en egen parfym.
[ Skriv ut ]
[ Sänd via e-post ]
Analytiska kemister finns på en stor del av alla större företag. I den här laborationen får eleverna använda sig av gaskromatografi (GC), en av de absolut viktigaste analytiska teknikerna. De tittar på sammansättningarna av ett antal olika petroleum(olje-)baserade bränslen och drar slutsatser från dessa. Vidare får de även arbeta med datorsimulerade GC-körningar och på så sätt lära sig mer om hur man arbetar för att lösa olika separationsproblem.
Nyckelord: kemi, analytisk kemi, kromatografi, kemisk bindning
Målgrupp: Gymnasiet
Tid: 3 tim
Gruppstorlek: upp till 16
Möjliga lokaler: Både Franklin och Instrumentlaboratoriet krävs
Anknytning till läroplan: Kemi 1 & 2
Laborationen knyter an till följande områden i den nya läroplanen: Materia och kemisk bindning (kemi 1), analytisk kemi (kemi 1 och 2), kemins karaktär och arbetssätt (kemi 1&2).
Förkunskaper: Eleverna bör ha studerat kemisk bindning och vara bekanta med begreppet kromatografi.
Teori: Vi går igenom kromatografiska separationstekniker och hur de används. Gaskromatografins (GC) principer och användningsområden beskrivs mer utförligt. Kort introduktion till petroleumbränslen och varför de ska analyseras ges också.
Laboration: Efter en inledande genomgång får eleverna göra en enkel provberedning med en spädning. Proven analyseras sedan i gaskromatografen samtidigt som maskinens uppbyggnad förklaras. Medan proverna körs färdigt får eleverna sedan arbeta med ett GC-modelleringsprogram där försöker separera olika blandningar av ämnen med hjälp av simulerad gaskromatografi. Slutligen analyseras de verkliga proverna och ett antal relaterade frågor besvaras.
Nyckelord: kemi, analytisk kemi, kromatografi, kemisk bindning
Målgrupp: Gymnasiet
Tid: 3 tim
Gruppstorlek: upp till 16
Möjliga lokaler: Både Franklin och Instrumentlaboratoriet krävs
Anknytning till läroplan: Kemi 1 & 2
Laborationen knyter an till följande områden i den nya läroplanen: Materia och kemisk bindning (kemi 1), analytisk kemi (kemi 1 och 2), kemins karaktär och arbetssätt (kemi 1&2).
Förkunskaper: Eleverna bör ha studerat kemisk bindning och vara bekanta med begreppet kromatografi.
Teori: Vi går igenom kromatografiska separationstekniker och hur de används. Gaskromatografins (GC) principer och användningsområden beskrivs mer utförligt. Kort introduktion till petroleumbränslen och varför de ska analyseras ges också.
Laboration: Efter en inledande genomgång får eleverna göra en enkel provberedning med en spädning. Proven analyseras sedan i gaskromatografen samtidigt som maskinens uppbyggnad förklaras. Medan proverna körs färdigt får eleverna sedan arbeta med ett GC-modelleringsprogram där försöker separera olika blandningar av ämnen med hjälp av simulerad gaskromatografi. Slutligen analyseras de verkliga proverna och ett antal relaterade frågor besvaras.
[ Skriv ut ]
[ Sänd via e-post ]
Att göra oss oberoende av fossila bränslen är en av de största utmaningar som mänskligheten kommer att ställas inför under de kommande decennierna. Eleverna får under besöket stifta bekantskap med förnybar energi i form av solceller genom att montera dem och mäta deras prestanda. Begrepp som verkningsgrad och enkel ellära (Ohms lag) tas upp. De mätresultat som eleverna erhåller diskuteras och det genomförda kontrollerade experimentet granskas.
Målgrupp: grundskolan åk 7-9
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: upp till 12
Möjliga lokaler: Franklin, Meitner, Curie, Kovalevsky, Cleve
Förkunskaper: Eleverna bör känna till Ohms lag samt atomens struktur.
Teori: Föreläsningen sammanfattar de energiomvandlingar vi har tillgång till idag och fokuserar på en för människan förnybar energikälla, solenergin. Vi går igenom hur solcellen fungerar och berättar om hur den tillförda solenergin omsätts till elenergi.
Laboration: Assistenten förbereder laborationen med att ledande glas bestryks med titandioxid och hettas upp till 450?C under 40 minuter – en så kallad sintring. Eleverna får det sintrade glaset som de färgar in med ett unikt färgämne. Ett annat glas förbereds av eleven genom att en katalysator tillförs, varefter det två glasbitarna monteras till en färdig solcell. Elektrolyt tillsätts och solcellens kapacitet att omvandla ljust till elenergi mäts.
[ Skriv ut ]
[ Sänd via e-post ]
Att göra oss oberoende av fossila bränslen är en av de största utmaningar som mänskligheten kommer att ställas inför under de kommande decennierna. Eleverna får under besöket stifta bekantskap med förnybar energi i form av solceller genom att montera dem och mäta deras prestanda. Begrepp som verkningsgrad och enkel ellära (Ohms lag) tas upp. De mätresultat som eleverna erhåller diskuteras och det genomförda kontrollerade experimentet granskas.
Nyckelord: kemi, fysikalisk kemi, ellära, hållbar utveckling, energi
Målgrupp: Gymnasiet
Tid: 3 tim
Gruppstorlek: upp till 12
Möjliga lokaler: Franklin
Anknytning till läroplan: Kemi 1 & 2, naturkunskap 1a1 & 1a2, naturkunskap 2
Laborationen knyter an till följande områden i den nya läroplanen: Reaktioner och förändringar (kemi 1), kemins karaktär och arbetssätt (kemi 1 och 2), hållbar utveckling (naturkunskap 1a1 och 1a2), teknik (naturkunskap 2).
Förkunskaper: Eleverna bör känna till Ohms lag samt atomens struktur.
Teori: Oljans slutliga konsumtion, Peak Oil, är det centrala budskapet i föreläsningen, men också att lyfta fram förnybara energikällor som alternativ. Vi kommenterar såväl den nationella som den globala energiförbrukningen och diskuterar vad energisparåtgärder leder till. Stegvis går vi igenom hur solcellen fungerar och berättar om hur den tillförda solenergin omsätts till elenergi.
Laboration: Laborationen inleds med att de stryker ut titandioxid på ledande glas som sedan hettas upp till 450C under 40 minuter – en så kallad sintring. Under denna paus tar de del av teorin, enligt ovan. Eleverna färgar sedan in det sintrade glaset med ett unikt färgämne. Ett annat glas förbereds av eleven genom att en katalysator tillförs, varefter det två glasbitarna monteras till en färdig solcell. Elektrolyt tillsätts och solcellens kapacitet att omvandla ljust till elenergi mäts.
[ Skriv ut ]
[ Sänd via e-post ]
Att göra oss oberoende av fossila bränslen är en av de största utmaningar som mänskligheten kommer att ställas inför under de kommande decennierna. Eleverna får under besöket stifta bekantskap med förnybar energi i form av solceller genom att montera dem och mäta deras prestanda. Begrepp som verkningsgrad och enkel ellära (Ohms lag) tas upp. De mätresultat som eleverna erhåller diskuteras och det genomförda kontrollerade experimentet granskas.
Nyckelord: kemi, fysikalisk kemi, ellära, hållbar utveckling, energi
Målgrupp: gymnasiet Nk A, B, Ke A, B
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: upp till 12
Möjliga lokaler: Franklin, Meitner, Curie, Kovalevsky, Cleve
Förkunskaper: Eleverna bör känna till Ohms lag samt atomens struktur.
Teori: Föreläsningen sammanfattar de energiomvandlingar vi har tillgång till idag och fokuserar på en för människan förnybar energikälla, solenergin. Vi går igenom hur solcellen fungerar och berättar om hur den tillförda solenergin omsätts till elenergi.
Laboration: Assistenten förbereder laborationen med att ledande glas bestryks med titandioxid och hettas upp till 450?C under 40 minuter – en så kallad sintring. Eleverna får det sintrade glaset som de färgar in med ett unikt färgämne. Ett annat glas förbereds av eleven genom att en katalysator tillförs, varefter det två glasbitarna monteras till en färdig solcell. Elektrolyt tillsätts och solcellens kapacitet att omvandla ljust till elenergi mäts.
[ Skriv ut ]
[ Sänd via e-post ]
Laboration kopplad till en påhittad kriminalberättelse. Mördaren ska hittas med hjälp av naturvetenskapliga/kriminaltekniska arbetsmetoder. Elever arbetar experimentellt med DNA-analys: förbereder PCR-produkt till DNA sekvensering, avläser och utvärderar pyrogram. Eleverna resonerar kring resultaten och möjliga felkällor. Laborationen är baserad på aktuella forskningsresultat och teknik.
Nyckelord: biokemi, molekylärbiologi, kemi, DNA-analys, kriminalteknologi
Målgrupp: gymnasiet Biologi A, B Nk A, B
Tid: 3 tim
Gruppstorlek: 18
Möjliga lokaler: Franklin
Förkunskaper: Eleven bör vara bekant med cellens grundläggande beståndsdelar, DNA-struktur och uppbyggnad. Känna till begrepp som enzym, DNA-replikation, cellens biologiskt användbara energi i form av ATP.
Teori: Vi diskuterar kriminaltekniska metoder med tyngdpunkt på den nya DNA-tekniken. Utvinning av DNA från biologiska prov, multiplicering m.h.a. PCR, teorin bakom provförberedningen och Pyrosekvenseringen förklaras och diskuteras. Frågan om legalisering av ett allmänt DNA-register tas upp.
Laboration: Laborationen förutsätter viss labvana och noggrannhet! Eleverna använder mikropipetter och förbereder PCR produkt av DNA till Pyrosekvensering. Under laborationens gång varvas praktiska moment med föreläsning/filmdemonstration. Pyrogrammet analyseras och mördaren i fallet pekas ut.
[ Skriv ut ]
[ Sänd via e-post ]
Laboration kopplad till en påhittad kriminalberättelse. Mördaren ska hittas med hjälp av naturvetenskapliga/kriminaltekniska arbetsmetoder. Elever får del av arbetet med DNA sekvensering, avläser och utvärderar pyrogram. Laborationen är baserad på aktuella forskningsresultat och teknik.
Nyckelord: biokemi, molekylärbiologi, kemi, DNA-analys, kriminalteknologi
Målgrupp: gymnasiet Biologi A, B Nk A, B
Tid: 1,5 tim
Gruppstorlek: upp till 18
Möjliga lokaler: Franklin
Förkunskaper: Eleven bör vara bekant med cellens grundläggande beståndsdelar, DNA-struktur och uppbyggnad. Känna till begrepp som enzym, DNA-replikation, cellens biologiskt användbara energi i form av ATP.
Teori: Vi diskuterar kriminaltekniska metoder med tyngdpunkt på den nya DNA-tekniken. Utvinning av DNA från biologiska prov, multiplicering m.h.a. PCR, och teorin bakom Pyrosekvenseringen förklaras och diskuteras. Frågan om legalisering av ett allmänt DNA-register tas upp.
Laboration: Demonstration. Eleverna får DNA-prov förberett till Pyrosekvensering. Eleverna använder mikropipetter och tillsätter enzym och substrat till provet. Därefter sekvenseras DNA-t, pyrogrammet analyseras och mördaren i fallet pekas ut.
[ Skriv ut ]
[ Sänd via e-post ]
Laborationen är baserad på observationen att DNA förändras spontant under årtusenden med statistisk regelbundenhet, och utgör på så vis en molekylär klocka. Antalet förändringar mellan två individer visar hur lång tid som har gått sedan de hade en gemensam anmoder. Vi analyserar mitokondrie-DNAt och bestämmer släktskap på moderslinjen. Elever arbetar experimentellt med DNA-analys: förbereder PCR-produkt till DNA sekvensering, avläser och utvärderar pyrogram. Eleverna resonerar kring resultaten och möjliga felkällor. Laborationen är baserad på aktuella forskningsresultat och teknik.
Nyckelord: biokemi, molekylärbiologi, kemi, DNA-analys, människans ursprung
Målgrupp: gymnasiet Biologi A, B Nk A, B
Tid: heldag (alt. 2 halvdagar 3+3,5 timmar)
Gruppstorlek: 18
Möjliga lokaler: Franklin
Förkunskaper: Eleven bör vara bekant med cellens grundläggande beståndsdelar, DNA-struktur och uppbyggnad. Känna till begrepp som enzym, DNA-replikation, mutation, cellens biologiskt användbara energi i form av ATP.
Teori: Vi diskuterar människans evolution och vandring. Senaste tidens fynd med den nya DNA-tekniken tas upp. Utvinning av DNA, multiplicering m.h.a. PCR, teorin bakom provförberedningen och Pyrosekvenseringen förklaras och diskuteras.
Laboration: Laborationen förutsätter viss labvana och noggrannhet! Eleverna använder mikropipetter och förbereder PCR produkt av DNA till Pyrosekvensering. Under laborationens gång varvas praktiska moment med föreläsning/filmdemonstration. Pyrogrammet analyseras. Vi rekommenderar att besöket efterföljs av diskussioner i skolan som tar upp mtDNA analys och folkvandring.
[ Skriv ut ]
[ Sänd via e-post ]
En laboration som är utvecklad tillsammans med forskare på KTH där eleverna får vara raketforskare för en dag. Uppbyggnaden av en rymdraket och uppskjutningsprocessen beskrivs med ett fokus på de kemiska bränslen som används och hur energin egentligen utvinns. Vidare får eleverna montera en egen raketmotor, jämföra effektiviteten på olika raketbränslen, samt använda datormodellering för att undersöka nya kemiska bränslealternativ. Det hela avslutas med att den monterade raketmotorn testas.
Nyckelord: Raketforskning, Förbränning, Bindningsstyrkor, Termokemi, Redoxreaktioner, Kvantkemi, Datormodeller
Målgrupp: gymnasiet Kemi A (sent), Kemi B
Tid: 2 tim, men kan anpassas för att köra växlat med ett 1.5h-pass
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Franklin, Curie, Meitner, Cleve, Kovalewski
Förkunskaper: En fördel om eleverna har arbetat med termokemi och redoxreaktioner. Om dessa begrepp inte har behandlats bör detta meddelas vid bokningstillfället.
Teori: Uppbyggnaden av en rymdraket diskuteras med fokus på olika bränslesystem och de kemiska principer som ligger bakom kemisk energiutvinning. Bindningsstyrkor och termokemi tas upp.
Laboration: Elevernas agerar raketforskare för en dag. De får i grupper tillsammans montera en raketmotor som sedan testas i slutet av laborationstillfället. Fortsättningsvis får de använda sig av ett kvantkemiskt datorberäkningsprogram för att undersöka potentialen på en ny raketbränslekandidat och jämföra denna med existerande alternativ. Alla momenten kompletteras med en föreläsningsbit där teori tas upp och tekniker exemplifieras.
Nyckelord: Raketforskning, Förbränning, Bindningsstyrkor, Termokemi, Redoxreaktioner, Kvantkemi, Datormodeller
Målgrupp: gymnasiet Kemi A (sent), Kemi B
Tid: 2 tim, men kan anpassas för att köra växlat med ett 1.5h-pass
Gruppstorlek: 16
Möjliga lokaler: Franklin, Curie, Meitner, Cleve, Kovalewski
Förkunskaper: En fördel om eleverna har arbetat med termokemi och redoxreaktioner. Om dessa begrepp inte har behandlats bör detta meddelas vid bokningstillfället.
Teori: Uppbyggnaden av en rymdraket diskuteras med fokus på olika bränslesystem och de kemiska principer som ligger bakom kemisk energiutvinning. Bindningsstyrkor och termokemi tas upp.
Laboration: Elevernas agerar raketforskare för en dag. De får i grupper tillsammans montera en raketmotor som sedan testas i slutet av laborationstillfället. Fortsättningsvis får de använda sig av ett kvantkemiskt datorberäkningsprogram för att undersöka potentialen på en ny raketbränslekandidat och jämföra denna med existerande alternativ. Alla momenten kompletteras med en föreläsningsbit där teori tas upp och tekniker exemplifieras.
[ Skriv ut ]
[ Sänd via e-post ]
Sedan början av 1900-talet har arealen av våtmarker minskat med 70 %, de har dikats ut och försvunnit. Våtmarker spelar en stor roll för den biologiska mångfalden och som näringsfällor.
Målgrupp: högstadium 7-9
Tid: 2 tim
Gruppstorlek: 8-16
Möjliga lokaler: Naturens Hus i Bergianska trädgården
Eleverna får lära sig vad vi kan ha våtmarker till, framförallt hur våtmarken kan fungera som ett reningsverk för fosfor. Vi går igenom eutrofiering och fosforns roll som gödselämne i vattnet. Eleverna får analysera halten fosfor i vattnet samt syre och pH, och vi diskuterar hur dessa saker samverkar och vad resultaten betyder.
Nyckelord: kemi, biologi.
Förkunskaper: Gärna grundläggande biologi och kemi.
Teori: Genomgång av vad en våtmark är, vilka biologiska processer som finns i en våtmark och hur de påverkar vattenkemin. I mån av tid även våtmarkers historia, biologisk mångfald, nytta av våtmarker mm.
Laboration: Promenad kring våtmarken där vi hämtar vattenprover som vi analyserar med avseende på fosfat, syre, pH, temperatur, grumlighet mm.
[ Skriv ut ]
[ Sänd via e-post ]
Sedan början av 1900-talet har arealen av våtmarker minskat med 70 %, de har dikats ut och försvunnit. Våtmarker spelar en stor roll för den biologiska mångfalden och som näringsfällor.
Målgrupp: gymnasiet
Tid: 2 tim
Gruppstorlek: 8-16
Möjliga lokaler: Naturens Hus i Bergianska trädgården
Eleverna får lära sig vilka biologiska processer som finns i en våtmark och hur dessa påverkar kemin i våtmarken. Exempel på detta är fotosyntes hos växter och alger i våtmarken som producerar syre och även höjer pH i vattnet. De olika biologiska processerna kan hjälpa till att rena det vatten som rinner genom våtmarken, och våtmarken fungerar på så sätt som ett naturligt reningsverk. Eleverna får även lära sig mer om vilken nytta vi har av våtmarker. Vi går ut och samlar vattenprov tillsammans som eleverna får analysera med spektrofotometriska metoder. Vi går sedan igenom resultaten och diskuterar vad de säger om våtmarken.
Nyckelord: kemi, biokemi, biologi
Förkunskaper: kemi och gärna biologi.
Teori: Genomgång av vad en våtmark är, vilka biologiska processer som finns i en våtmark och hur de påverkar vattenkemin. I mån av tid även våtmarkers historia, biologisk mångfald, nytta av våtmarker mm.
Laboration: Promenad kring våtmarken där vi hämtar vattenprover som vi analyserar med avseende på nitrat, ammonium, fosfat, syre, pH, temperatur, grumlighet mm.